Varför behöver vi kollektivavtal?
I kollektivavtal kommer man överens om minimiarbetsvillkoren. Avtalet binder medlemmarna i de organisationer som har ingått avtalet – såväl medlemsföreningarna och de enskilda företagen som arbetstagarna. Ett allmänt bindande kollektivavtal binder också ej organiserade företag inom branschen.
Arbetsfred
I kollektivavtalen ingår en förpliktelse om arbetsfred. Lagen förbjuder sådana arbetsstridsåtgärder mot ett kollektivavtal som stöder egna tolkningar i en arbetstvist eller sådana anspråk som överstiger kollektivavtalet.
Mediebranschens avtal har en klausul om absolut arbetsfred som är striktare än lagens krav – klausulen förbjuder alla stridsåtgärder, också sådana som inte riktas mot det egna kollektivavtalet, t.ex. sympatistrejker eller politiska strejker.
Lösning av oenigheter
I kollektivavtalssystemet ingår också den förhandlingsordning som skapats för att lösa oenigheter kring tillämpningen av kollektivavtal samt förtroendemannasystemet. Syftet med dessa är att säkerställa att de avtal som ingåtts mellan parterna iakttas, att lösa oenigheter mellan arbetsgivare och arbetstagare samt att upprätthålla arbetsfreden.
Om tvisterna gällande tolkningen av kollektivavtal inte kan lösas genom kollektivavtalsenligt förhandlingsförfarande, avgörs saken i arbetsdomstolen. I mediebranschen avgörs frågorna inte i arbetsdomstolen, utan i en branschintern skiljedomstol. Ur medlemsföretagens synvinkel är skiljedomstolen ett snabbt och sakkunnigt organ.
Karakteristiskt för mediebranschens kollektivavtalsverksamhet är:
- ömsesidig förtroende mellan de långvariga förhandlingsparterna inom branschen
- betoning av arbetsfredens betydelse
- långa kollektivavtalsperioder
- betoning av avtalspraxis och samarbete
- omskolning och fortutbildning då tekniken ständigt förändras
- lösning av oenigheter i branschens egen skiljedomstol, inte i arbetsdomstolen
- principen om fortgående förhandlingar.
